50 tips

SOM UNDERLÄTTAR LIVET

10 sätt att bli mer kreativ

BESTÄM DIG. Fick du höra i skolan att du var dålig på att komma på idéer? Släpp taget på historien. Det är okej att ta sig vidare i livet. Vad skulle det betyda för dig om du släppte fram din kreativitet? Alla var kreativa som barn, även du. Din kreativa förmåga kan blomma igen om du tillåter den att göra det.

ÖPPNA KRANEN. Det är flödet som räknas vid idékläckning, och vad som forsar ur kranen spelar ingen roll. I det här steget behöver du inte genomföra någonting, så strunta i att kritisera vad som kommer fram.

LÅTSAS VARA KREATIV. Säg till dig själv: Om jag var en riktigt kreativ person, vilka idéer skulle jag slänga ur mig då? Eller se dig själv som en idérik mentor åt en person som kört fast totalt. Vilka råd skulle du ge till den personen? Vad kan du själv göra av detta?

TIDSBEGRÄNSA. Självcensuren minskar när tiden rinner iväg. Om du och dina kompisar exempelvis vill skaka fram så många idéer för en kul semester som möjligt: Dela upp er i två lag, placera en klocka i mitten och säg ”Tre minuter. Vilket lag kommer på fl est idéer? Det lag som förlorar bjuder de andra på öl resten av kvällen. Klara, färdiga, kör”.

BYT PERSPEKTIV. Hur skulle Bert Karlsson eller ETT BARN HA GJORT? Vad är motsatsen till det du ska komma på? Går det att göra större? Hur skulle ett barn ha gjort? Om du satt på ett moln och tittade ner, vad skulle du se?

SE TILL ATT ARBETA OSTÖRT. Det är lättare att komma på idéer om tiden inte styckas sönder. Frigör tid för idékläckandet.

BRYT VANOR. Hjärnan behöver stimulans för kunna ge idéer. Om du varje dag kör samma väg till jobbet, alltid borstar tänderna med höger hand, alltid lyssnar på Mix Megapol på radion eller alltid äter samma glass fastnar hjärnan i ett autopilot-läge. Överraska den med något nytt då och då.

ORDNA EN FANCLUB. Omge dig med tillåtande människor som har förmågan att lyfta dig, snarare än att rynka på näsan åt det du säger.

VAR DISCIPLINERAD. Idéer har lättast att komma fram när du har roligt. Men ibland, när vardagen består av annat än skratt och glada miner, kan du behöva ta på dig proffshatten. Ska du skriva och inte vet vad du ska skriva – skriv det. ”Jag kommer inte på något att skriva, när ska jag få alla bra idéer? Ja, när ska jag hitta det där fl ytet som alla andra verkar ha när de skriver… bla bla bla”.

RÖR DIG. När du cyklar, promenerar eller mediterar ändras hjärnfrekvenserna och den högra, kreativa hjärnhalvan får mer spelutrymme.

 

10 sätt att ge feedback

BESTÄM DITT MÅL. Vad vill du att din feedback ska resultera i? Vilken förändring vill du se? Vad vill du förmedla? Bra feedback handlar om att hjälpa andra personer att vidareutvecklas.

VÄLJ RÄTT TIDPUNKT. Feedback i stressade situationer, eller när personen är i mental obalans, ger sällan avsedd effekt. Ge din feedback när den har en god möjlighet att tas emot väl.

VISA ATT AVSIKTEN ÄR GOD. Om du exempelvis är besviken på din chefs bristfälliga chefskap, kan du knacka på hans dörr och säga ”Jag skulle vilja prata med dig i några minuter. Har du tid nu, eller ska vi ses senare? Jag har några punkter som skulle göra mig mer motiverad på jobbet.”

MÅLA UPP DIN VISION. Var tydligt med att tala om precis hur du skulle vilja ha det, din egen drömtillvaro. Fråga sedan hur han/hon ser på dina tankar. Fråga också hur hans/hennes drömtillvaro ser ut.

COACHA. Låt personen själv berätta hur han/hon upplever eller har upplevt situationen. Det känns bättre, och har en större effekt, om problemen tas upp och analyseras av personen själv – med dina stödjande frågor. Vad gick bra? Mindre bra? Vad berodde det på? Vad kan göras annorlunda nästa gång?

SKROTA ETIKETTERNA. Undvik att säga ”du är så oansvarig” eller ”´du är osmart”. Ditt mål är att åstadkomma en förändring och inte att skapa en fientlig stämning. Välj att enbart ge feedback på beteendet.

ANVÄND SPECIFIKA EXEMPEL. Att säga ”Du gör alltid si” eller ”du gör aldrig så” gör det svårare för dig att nå fram med ditt budskap och åstadkomma en förändring. Använd konkreta exempel. ”När du xxx, upplevde jag att ....” eller ”När det här hände, såg I den här situationen upplevde jag att du xxxx”.

ANVÄND JAG-PERSPEKTIVET. Utgå från dig själv och hur du själv påverkas av det aktuella beteendet. Säg ”Jag blir upprörd när du ....” eller ”Jag upplever det som att du ....”. Så länge som du bara förmedlar dina känslor och upplevelser kan ingen säga emot.

SE UPP FÖR ORDET ”MEN”. Ett vanligt misstag i feedback-sammanhang är att först berömma, och sedan slänga in ett ”men” som salt i såret. Gå i stället först igenom hur man kan åstadkomma en förbättring, och nämn sedan det som personen redan gör bra.

VAR ETT FÖREDÖME. Alla föräldrar vet att barn inte gör vad de säger utan vad de gör. Den insikten kan vara till nytta lite överallt.

10 sätt att bli ett samtalsgeni

VAR NYFIKEN. Märker du att det finns ett intresse för segling hos den du pratar med, kan du se det som ett tillfälle att få en inblick i seglarvärlden. Hur går det egentligen till ute på haven? Vilken mat brukar han/hon ha med sig? Hur ser en vanlig dag ut ute till sjöss? Vad är det otäckaste han/hon varit med om under en seglats? Vad är hans/ hennes drömseglats? Varför? Hurdana är seglarfolket? Osv osv.

LYSSNA. ”Oj, vad trevlig han var!” är något som goda lyssnare ofta får höra – även efter samtal då de knappt sagt ett ord. Ett aktivt lyssnande uppskattas av de flesta. Tumregeln är att lyssna 80 procent av tiden, och själva prata 20.

STÄLL ÖPPNA FRÅGOR. Låt oss säga att du har en läkare till bords på bröllopsmiddagen. Frågar du ”Är det ett givande jobb?” eller ”Har du jobbat i många år?” så måste han anstränga sig för att föra samtalet vidare. Med öppna frågor går det mycket lättare: ”Hur hamnade du i yrket?” eller ”Hur upplever du jobbet?”

ANVÄND KROPPSSPRÅKET. Vänd hela kroppen mot den du pratar med, undvik att sitta med armarna i kors, ha ögonkontakt och bekräfta det som sägs med nickningar. Då visar du att du uppskattar samtalet.

BEJAKA. En teknik som används inom improvisationsteatern är att vara bejakande till det som händer. ”Ja, vad intressant”-attityden ger mycket mer energi åt samtal än ifrågasättande ”nej”. I ett senare skede, ni har lärt känna varandra bättre, blir det givetvis dynamik i samtalet om ni inte överens om allting.

VAR GENERÖS MED NY INFORMATION. Om du står på krogen och någon frågar ”Och vad jobbar du med?” kan du välja att svara ”Jag är tandläkare” eller ”Jag är tandläkare, mest åt barn i skolåldern. Jag kom just från jobbet, faktiskt.” Vilket svar tror du leder till det mest spännande samtalet?

BEKRÄFTA. Alla människor mår bra av uppskattning och bekräftelse. Ju mer feel goodkänslor du kan förmedla, desto bättre kommer samtalet att flyta. Ge beröm så fort det finns anledning till det, visa uppskattning och var positiv till vad den andra berättar.

FÖRSÖK LÄRA DIG MER OM DEN ANDRA. Efter samtalet kan du fråga dig själv: Vem vet mest om vem nu? Vet jag mer om honom än han vet om mig? Eller är det tvärtom?

HITTA GEMENSAMMA NÄMNARE. Vad som helst som ni har gemensamt stärker banden och gör att samtalet går lättare.

HÄRMA ANDRA. Känner du någon som är duktig på att samtala? Försök notera hur de bär sig åt.

 

10 sätt att få mer gjort på jobbet

TA PAUS. Titta på klockan och bestäm dig: Nu tar jag 5 minuter går en runda runt kvarteret och SEN ska jag jobba koncentrerat fram till klockan fem. Mycket tidseffektivare än att såsa sig igenom eftermiddagen.

PRIORITERA. När du har mycket att göra, är det en god idé att då och då ställa sig frågan ”Är det här verkligen bästa sättet att använda min tid just nu? Vad borde jag göra?”. Lägg fokuset där.

SKRIV LISTA. Bryt ner stora projekt i små punkter, så blir det lättare att komma igång, och känslan av att bocka av punkter på att göra-listan stärker dig.

SE UPP FÖR BOLLARNA. Att hålla många bollar i luften samtidigt är svårt. Det är bättre att ha fokus på en sak i taget, och vara närvarande i stunden. Om du tar lunch, så njut av lunch. När du går igenom mejlen, gå igenom mejlen och inget annat. Stäng dörren till kontoret under den timme du är som effektivast, och sätt en ”Träffas efter klockan 11”-skylt på dörren.

KOMMUNICERA. Fråga chefen vad han eller hon tycker är viktigast att du gör, hur du bäst använder din tid. Ta upp frågan med jämna mellanrum så att du får klarhet i förväntningarna.

ANVÄND DINA TALANGER SMART. Du är som effektivast när du gör det du har fallenhet för. Kan arbetet disponeras om på avdelningen?

UPPMÄRKSAMMA DET DU HINNER. Belöna dig själv för det du faktiskt betar av. Det ger mer stimulans än att du straffar dig själv för allt du inte hinner med.

SE ÖVER MÖTENA. Måste du vara med på alla möten? Möten äter upp tiden och tar ofta tid från det som verkligen är väsentligt. Bortrationalisera dig själv från möten där du inte behöver vara med.

BOKA IN RÖJDAGAR. Surdegar, till exempel jobbiga telefonsamtal som ska ringas, rapporter som ska skrivas, kartonger som ska packas, tar energi och gör dig mindre effektiv. Boka en halvdag för surdegarna, gärna allihop på jobbet. Fira med tårta efteråt.

SMÅFJUTTA INTE. Kolla av mejlen ett par gånger om dagen, i stället för varje gång det plingar till i mejlboxen. Stäng av programmet om du inte måste vara uppdaterad minut till minut.  

 

10 sätt att sluta oroa sig

DRA ALLT TILL SIN SPETS. Tänk dig att det verkligen blir så illa som föreställer dig. Vad är det värsta med det i så fall? Kan livet gå vidare? Kommer du att bli skjuten? Hamnar du i fängelse resten av livet?

ACCEPTERA DET VÄRSTA. Hur kan du göra det bästa av situationen om det värsta mot alla odds skulle inträffa? Vilka möjligheter skulle öppna sig?

AGERA – ELLER SLÄPP SAKEN. Identifiera vad du faktiskt kan göra åt saken och åtgärda det. Det som ligger utanför din kontroll är inget du behöver ägna tankar åt.

SANNINGSTESTA ORON. Vet du säkert att det blir så illa som du befarar? Hur vet du det?

SE BAKÅT. Har du tidigare lyckats hantera en situation liknande den du oroar dig för? Hur gjorde du då?

SÄTT EN PRISLAPP PÅ ORON. I nio fall av tio är oron obefogad, och nästan aldrig blir verkligheten så illa som du fruktar. Är det verkligen värt att slösa energi på att oroa sig för något som aldrig kommer att hända?

SE IN I FRAMTIDEN. Det som känns jobbigt nu, kan du ofta skratta åt senare. Fråga dig själv ”Vad betyder det här om tio år?”.

ÖPPNA DIG FÖR VÄNNER. Genom att öppet prata om det du oroar dig för, i stället för att hålla dina tankar för dig själv, lättar trycket. Kanske får du också goda råd från omgivningen.

ERKÄNN VAD DU KÄNNER. Om du har fått i uppgift av chefen och orolig för om du kommer att klara av den – säg det till chefen. Det brukar sluta med att oron minskar.

DU ÄR INTE ENSAM. Många, många, många andra skulle ha känt precis som du gör just nu.